Det blir vad man gör det till

Precis, det blir vad man gör det till. Trodde kvällen var pajjad när min kära mor ändrade sig i sista minuten och stannade hemma. Men nope, för senare ringde G och tyckte att jag kunde komma ner till Rothoffsparken och umgås med folket där. Hoppade in i duschen, öppnade skumpan som jag fick av moster när jag fyllde, öste ner allt i en Soda Streamflaska och gick. De flesta tyckte nog jag var en aning... speciell, som hade champagne i en Soda Streamflaska. Jaja! Jag får vara speciell. Jag är speciell. Menar, hur många 18-åringar har slutat växa vid 154cm? Usch för det där med att vara kort!

Kvällen var trevlig, mycket skratt som vanligt. Dessa människor alltså! Så himla goa hela bunten! Ska försöka få upp en filmsnutt från när Sven, Adde och Becka sjunger Broder Jakob i kanon. Jag blev imponerad faktiskt. Efter en timme eller två drog vi vidare mot Skiftinge där det skulle vara fest. Hmpf... inte mycket till fest där inte! Blev sittandes på balkongen mest. Ja, när jag inte var upp och letade efter toan vill säga. Det var så skumt, jag hittade verkligen inte toan. Och ändå hade jag redan varit där en gång innan precis när vi kom dit. Jag skyller på champagnen. Och vodkan. En liten incident inträffade när jag och älskling skulle cykla hem. Det regnade, han skjutsade mig och från ingenstans börjar människan cykla på en gräsplätt. Han gapar: "Gah, hoppa av!" Hjärnan hängde inte riktigt med, så när jag väl lyckats hoppa av cykeln vinglar det till, skorna glider och jag druttade på rumpan. Självklart. Gustav började garva och där satt jag och förstod inte vad som hade hänt. Alltid något sånt som händer mig. En alkoholpåverkad Cim Vuorinen och blött gräs går absolut inte ihop.

Det var värt det. Jag mår som jag förtjänar idag, har legat på soffan hela dagen och kört med lillasyster. När hon åkte hem till sin pappa började jag köra med mamma istället. Jag bad henne gå och handla glass till mig. När hon kom hem igen hade hon 1 påse med vaniljbullar, 1 påse med kanelbullar, 1 hallonpaj, 1 paket caramellglass, 1 liter pucko och 2 paket supersalt skinka. Mamma fixar bakiskuren. Hon ville väl vara extra snäll eftersom hon lämnade mig ensam ikväll. Hon och hennes väninna, som det så fint heter när man blir äldre, är på Diggiloo. Jag klagar inte. Det är jätteskönt att ha lägenheten för mig själv!

Nu ska jag bädda ner mig i soffan igen med ett glas pucko. Slänger upp ett gäng bilder senare om jag orkar, det blev en hel del när Jennie och Erik hade ansvaret för kameran igår! Märkte i morse att nästan alla bilder var brusiga. Förstod inte varför tills jag kollade inställningarna - ISO 800. Yay... jag hade glömt att ändra tillbaka. Haha! Äsch!



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback