Idag var det hajk. Det är fortfarande hajk, men vem orkar tälta i det här vädret? Inte jag i alla fall! Vi åkte buss ut till Hållsta någonstans. Och när vi var mitt ute i ödemarken så stannar bussen och Sofia säger att vi ska gå av. Jag trodde att det var ett skämt, men åh nej! Dom släppte oss mitt ute i ödemarken! Jag & ödemarken är ingen bra kombination. Vi gick och gick och gick lite mer. Vi tänkte t o m beställa en taxi till dit vi skulle, men det fattades 60 ynka kronor. 60 kr! Efter nästan 1,5 mils vandring genom den blöta och leriga skogen kom vi fram. Imorgon måste jag köpa nya skor, för mina en gång vita skor är numera bruna, nästan svarta.



Imorgon är jaqg ledig, vilket är väldigt skönt. Evelina och jag skulle eventuellt till Tuna Park. Jag hoppas verkligen att hon hänger med mig nu som hon sa, annars blir det inga nya byxor för mig.

Får se.. vad händer idag då? Jag har tagit min dagliga kopp jordgubbste. Jag ska städa undan lite här hemma tror jag, sen blir det stan med Johannes. Jag måste hitta ett par byxor. Usch, jag hatar att prova byxor. Jag hatar att stå i en provhytt överhuvudtaget. Speglar överallt, så att man ser sin egen kropp ifrån alla möjliga vinklar. Jag hatar det.

Vi börjar med igår.

Igår var det Lars Winnerbäck som gällde. Det regnade mycket under dagen. Jag funderade starkt på att sälja min biljett, eftersom att jag hade feber, täppt näsa och halsont. Men Lajnus övertygade mig om att det kommer bli skit kul, precis som vanligt. Hon hade så rätt så!

Evelina kom och hämtade mig runt 16, ungefär. Vi fick skjuts av hennes pappas kompis (?) har jag för mig att det var. Vi åkte till Torshälla, där vi skulle hämta upp mer folk. Jag och Lajnus satt kvar i bilen medans Fredrik, tror jag han hette, gick och hämtade folket. När vi sitter i bilen så ringer Evelinas mobil. Det blev tjejsnack där, och när Evelina började prata om en grej som Jazz hade gjort så kunde jag inte låta bli att tjuvlyssna. Herregud vad jag skrattade! Om det hela hade hänt mig så hade jag dött för att det var så jäkla pinsamt. Menmen, Evelina är tuff och hon överlevde!

Efter ett tag gick vi in i lägenheten där Fredrik hade fastnat. Vi fastande också där. Det blev lite Lars-förberedelser i en timme eller något sådant. Sen bar det iväg mot Strömsholms Slott! Jag fick sitta i Lajnus knä, eftersom vi vart för många i bilen.

När vi kom fram och skulle betala parkeringsplats så gapade Robin(?); "BERNADOTTE HÄR, DÅ BLIR DET HALVA PRISET VA?!" Gud, vad jag skrattade! Och Lajnus sa en ganska kul grej också; "Majabaja." Hmm...? Evelina, BAJAMAJA heter det. Haha!

Det var inte så lockande att gå ur bilen med mina vita tygskor och gula byxor i all lera. Jag och Evelina trodde vi skulle halka och gegga omkring där i lorten. Nej, LONG STORY SHORT!

Det var kallt, geggigt, mycket folk. Vi träffade våran gamla bildlärare, Tomas, underbara Tomas! Jag tokdiggar den gubben! Vi försökte flörta oss in i bland "the V.I.P", det gick väl sådär. Men det gick! För efter en halvtimme så kom en tjej fram till mig, slet av sig sitt band, tog min arm, fäste det runt min handled och sa: "Här, ta det. Jag kommer ändå inte gå in." Jag blev överlycklig! Och givetvis fick Evelina också ett då. Underbart!

Miss Li var underbar, tokgalen och söt i sin gula klänning. "GURKAN!" ett intern skämt mellan Miss Li och alla oss som var på Strömsholms Slott igår. Hennes öppningslåt var väl... en jobbig grej för mig. Men det gick jag igenom. Det var gap och skrik, melodier och glömda låttexter. Lasse sjäng Tvivel och glömde texten, oj vad vi skrattade! En söt pojke vid namn Martin med en underbar sångröst, han sjöng och jag rös. Han log och jag smälte, ungefär sisådär var det!

När vi skulle tillbaka till bilen var det kalabalik! Vi hittade verkligen inte bilen! Vi gick omkring där med lera ändå upp i knäväcket, hesa röster och fnittrade mer än någonsin. Och vi hittade inte bilen. Haha, jag älskar att dela just det med dig Evelina. Lajnus röst påminde om en tecknad Disney figur... Spinelli från RASTEN. Oj, vad vi skrattade åt det också!

Det var så kul och jag önskar att jag orkade skriva allt. Men det skulle ta hela natten. Underbart kul var det, underbart! Och just ja, Evelina? Vet du vad jag fick när jag kom hem? EN LASSE-TRÖJA! Visserligen inte just den som jag ville ha, men ändå!

Min dator är hemma nu, ren och fin igen. Imorgon är det Åfesten för mig. Jag har inte hunnit eller orkat gå ner än. Jag skulle ha hängt med Malin på en fest i Katrineholm ikväll, men jag kände mig för krasslig för det. Nu på kvällen mår jag bättre & fick reda på att Johannes var på samma fest. Och då fick jag en sån känsla: "JAG ÅNGAR ATT JAG INTE ÅKTE!" Usch, jag vet inte vad som händer med mig. Vad händer inuti min kropp?

Men god morgon.

Jag sitter i Sannas kök, tydligen. Hur jag nu kom hit? Jag åkte till Twinnie runt 18 igår, blev väldigt förvånad när jag bara såg Simon på en moppe men ingen Sanna! Det visade sig att hon stog i duschen, och han hade blivit påtvingad att vara chaufför. Så när man kom fram till Sannis, så luktade man inte rosor längre. Usch för avgaser!

En stoooooooor kramis från Sanna var det första man fick. Vi tog det lugnt ett tag, tills Simon sa att han var sugen på godis. Så vi tog med oss våra små kameror (?) och vandrade iväg. På vägen ut skakade Simon Sannas tumme. You poor thing! Nageln stog rakt upp, den var inte bruten, den bara stog rakt upp! Såg lite scary ut...

Borta vid kiosken träffade vi på Mange och hans lilla gang. Dom tyckte att vi skulle hänga med hem till honom och kolla på film. Men jag ville ju hem till Sannis och mysa framför Greveholm. Efter mycket tjat och men blev det Simon som stack iväg, och vi vandrade hemåt i regnet.

Tjejsnack, tjejsnack, tjejsnack. I love it! Hemma tog vi fram det stoooora objektivet och började fotografera. Ögon, mun, profil, dockor och självklart oss själva. Jag älskar det, både att stå bakom och framför kameran. Du & Jag, Twinnie.

Annat som hände:

* Jag blev kallad "Mitt lilla barn" av Sanna, när hon råkade knocka mig i skallen.
* Vi har suttit i ett badkar och skrattat.
* Mandis kom på att hon har två Bratz som ser ut som oss. Cim & Sanna.
* Jag blev såld för två lakan till en helt okänd person.

Idag blir det mer foto, och shopping för min del. Sen får jag besök ikväll. Härligt.