Jag trodde aldrig att dagen skulle ta slut! Apu:n började ju som sagt idag. Kom in därpå tidiningen och fick se att det bara var två stycken som jobbade för Ronneby-delen. Kul. Två gubbar och jag. Det var bara pest och pina. Den ena satt bara i telefon hela tiden. Den andra pratade lite med mig men mest var det jag som frågade. Han hade ingen humor heller, försökte lätta upp stämningen lite men inget funkade. Jag blir osäker när jag försöker vara social men får inget tillbaka.

Det var jättesvårt med Mac:arna. Jag förstod ingenting! "Ehh... okej?" ungefär. Usch, stelt. En rolig grej hände när jag och Jan åkte ut för att fotografera. Jag såg en bil med reg. skylten: EMO. Det roliga var att i bilen satt en gammal gubbe som såg nästan ut att ha sålt smöret och tappat pengarna. Eller så var han ledsen över skylten.

Imorgon kommer två bilder som jag tog idag att vara med i tidningen. Yay me! Och så börjar jag inte förrens klockan 12 imorgon. Men fy, så tråkigt det är. Frågade säkert över tre gånger ifall det fanns något jag kunde göra. Men nej, det fanns inte mycket. En sak vet jag redan nu: att jobba på en tidning tänker jag inte göra i framtiden. Det var nästintill pest och pina. Stelt och tyst. Fy...