Idag har min bästa vän och jag bakar pepparkakor och knäck. Det tog ett tag för oss att komma igång med det hela eftersom att vi fastnade med julmusiken och fnitter. Det blev inte så många pepparkakor. Min första plåt blev självklart bränd. Kolsvarta var dom. Efter ett tag kom vi fram till att vi ville baka knäck också. Så vi begav oss mot Coop i snön med mjöl i ansiktet. (vilket jag tyckte var gulligt) När vi är mitt uppe i allting med knäck, pepparkakor som skulle gräddas och barnpassning av en liten bebis så ringer min mobil. Det visar sig vara Lajnus pappa som berättade att han var påväg mot mitt och att Evelina skulle gå ner om 5 minuter. Så där fick jag ta hand om all pepparkaksdeg och knäck med hjälp av Lilleman. Brände mig två gånger: första gången när jag skulle ta ut plåten. Glömde väl bort vad jag höll på med, för helt plötsligt så var mitt finger på ungsluckan (?). Andra gången när jag skulle hälla över knäcksmeten i formarna. Det gjorde sjukt ont! Människor har berättat om hur ont det gör att få knäck på fingrarna. Har alltid tänkt att det inte kan vara sååå farligt. Men fy faaaan! Det gjorde svinont! Jag orkade inte stå där och hälla upp all knäck i 100 formar, så tillslut tog jag fram två bullformar och gjorde två stora knäckisar istället. Jag hittar alltid en lösning! Nästan. Ibland. Sällan.

Handla julklappar i veckan, eventuellt!