Igårkväll fick jag ett samtal av babys far som frågade ifall han skulle hämta mig. Jag velade lite för att om jag åkte hem till familjen Sandberg så skulle jag bli tvungen att ta en supertidig buss för att jag skulle hinna göra mig iordning för att gå på stan innan jag skulle åka hem till Lajnus. Han sa att jag kunde åka in med babys mor som skulle jobba och där hade jag min lösning! Jag fick lite panik eftersom att jag då satt i fula mjukiskläder, osminkad med håret i en knut mitt på huvudet. Tio minuter senare satt jag i bilen påväg till min älskling som inte visste att jag var påväg.

Väl framme sa L: "Cim, du är vår räddning! Gustav är skitsur för att internet inte fungerar." Jag och hans lillasyster gick upp för att överraska. Jag tittade fram bakom dörren och sa: Hej surpuppa! Vet ni vad frågetecknet sa då? "Va fan? Vad fan gör du här?" Jag överraskade. Funderar på att fortsätta med det. Jag tror att det uppskattades.

Jag älskar dig, G Sandberg. ♥

Det blev ingen tripp till Lajnus, jag var tvungen att hänga med och storhandla. Men vi bestämde oss för att ses en liten stund på stan nu ikväll och så blev det! Jag och mamma (!) handlade julklappar och jag fick julklappar av min bästa vän och min bästa väns mamma. Superduper gulligt, tack! Dock fick jag lite dåligt samvete, för jag är den typen som nästan skäms om jag inte har något att ge tillbaka.

Vi gick in på Gina för att jag var tvungen att prova jeans. Jag äger inte ett par jeans! Jag hittade två par som jag ville ha. Fast jag ville bara ha dom för att jag såg rätt så bra ut i dom framifrån. Bakifrån, nä. Usch och fy och blä. Jag har för korta ben och ingen rumpa. Jag är ingen jeans-människa, I guess. Skit.