Allting är så jävla perfekt, älskar det! Gillar verkligen när livet går rakt åt helvete, inget blir som man tänkt. Jag älskar känslan av att inte orka någonting och att jag inte kan koncentrera mig. Det är så jävla härligt att inte kunna sova utan tabletter. Underbart när solen lyser rakt in i sovrummet, träffar mig rätt i ansiktet men jag vänder bara ryggen till, drar täcket över huvudet och bryr mig inte ett dugg om solen längre. Jag älskar det. Verkligen.

Fan heller.